Drivs av Luckan
Drivs av Luckan

Välkommen till fyrk.fi som hjälper dig navigera bland stipendier och understöd. Här hittar du information om privata fonder och stiftelser, statliga och regionala understöd, samt nordiska stödformer och EU-finansiering.

På startsidan är bidragskällorna listade kronologiskt enligt ansökningstid. Du kan göra en textsökning i sökfältet, eller klicka på länken “Filter” och söka fram bidragskällor med hjälp av sökord. Här kan du också välja att lista de bidragskällor som har fortlöpande eller varierande ansökningstider, de som annars är listade efter bidragskällorna med en ett exakt datum. I sökresultaten listas endast de bidragskällor som har en ansökningstid i framtiden definierad.

Informationen i fyrk.fi uppdateras kontinuerligt av personalen i Luckan. Fr.o.m. senhösten 2013 ges alla bidragskällor möjligheten att själva uppdatera sin information i fyrk.fi.

Tipsa oss gärna om bidragskällor som inte syns i sökresultaten.

Ansökningstiderna i sökresultaten kan vara preliminära/riktgivande. Kontrollera ALLTID ansökningstiderna på bidragskällans hemsida.

Förfrågningar rörande Fyrk.fi görs till Karl Norrbom, e-post: karl.norrbom@luckan.fi

Den första versionen av Fyrk.fi versionen lanserades av Luckan i Helsingfors år 2003, med finansiering från Svenska kulturfonden, som också stöder utformningen av den här nya versionen. Nya Fyrk.fi har också ingått i ett projekt som finansierades av Nylands Förbund. I projektet kartlade vi kommuners intresse i östra Nyland att använda Fyrk.fi som plattform för att informera om kommunala stipendier och understöd.


Visa alla

Välkommen till ProjektProffs - ett stödverktyg för projektaktörer. Använd ProjektProffs när du vill utveckla ditt projektkunnande och öka din konkurrenskraft vid sökandet av externa projektmedel.

Innehållet i ProjektProffs har skapats av PDGE Oy och Kreativa delaktiga Finland synliggör materialet på fyrk.fi i samarbete med Svenska kulturfonden.


Börja här

5.1 Mål- och resultatstyrning

Begreppet mål- och resultatstyrning omfattar god projektledning i hela projektcykeln det vill säga god styrning av planeringsprocessen och styrning av genomförande av projektet.

Detta innebär i praktiken
  • god planering
  • väl genomförd uppföljning
  • tillämpning av resultat genom en lärande utvärdering.

LFA och matrisen är ett averktygen inom mål- och resultatstyrning.

Om man har tillämpat LFA och därmed satt SMARTa mål inklusive indikatorer med verifikationskällor i projektplaneringen, så finns det goda förutsättningar att lyckas följa upp, analysera och att lära av projektets resultat.

Att veta om mål


Mål för projektet: Att öka kunskapen om rättvis handel och få fler att köpa rättvisemärkta produkter.

Indikatorer:
• Deltagarna har enligt dem själva lärt sig något de inte visste tidigare (ökad kunskap). • Deltagarna efterfrågar mer information i ämnet (ökad kunskap).
• Deltagarna har ändrat något i sitt beteende, t ex börjat köpa rättvisemärkt kaffe (väckt engagemang).
• Deltagarna har berättat om rättvis handel för kollegor, familj och vänner (väckt engagemang).

Frågor:
• Har du lärt dig något nytt? I så fall vad?
• Kommer du att söka mer information om något som berördes under aktiviteten? I så fall om vad?
• Har du förändrat något i ditt beteende till följd av den information du fick under aktiviteten? I så fall på vilket sätt?
• Har du diskuterat något ur aktivitetens innehåll med någon i din omvärld? Vad då?

Olika nivåer av mål


1.  ÖVERGRIPANDE MÅL (långsiktiga mål)

Högsta målnivån, ett eller flera övergripande mål som anger färdriktningen. Varför projektet är viktigt på sikt? Vilken förändring sker på lång sikt I samhället och för individen till följd av projektet?

Det är ofta flera projekt, program och verksamheter som bidrar till uppfyllelse av samma övergripande mål.  Politiska och ekonomiska beslut samt andra förändringar i omvärlden kan också påverka måluppfyllelsen av långsiktiga mål.

Exempel på övergripande mål är ökad social välfärd ellerförbättrad folkhälsa. Måluppfyllelse för dessa mål  är svår för den enskilda projektägaren att mäta. Det är ofta på program- eller, myndighetsnivå som  detta går att följa upp.


2.  PROJEKTMÅL (medellångsiktiga mål)

Projektmålet är huvudinriktningen på projektet. Upp till denna nivå bär projektägaren ett ansvar. Inom ramen för projekttiden och med tillsatta resurser (personal, tid och budget) ska man uppnå detta mål genom att först ha uppnått delmålen.

Projektmålet kallas ofta för syfte och projekt bör enbart ha ett huvudsyfte, ett projektmål. Projektmålet beskriver den situation som förväntas råda efter projektslut  om projektet levererar förväntade resultat och förutsatt att de antaganden om yttre faktorer som måste samverka med projektet har visat sig stämma.


3.  DELMÅL (mål som uppnås på kort sikt)

Delmål ska uppnås på kort sikt och är resultat av de aktiviteter som genomförs inom ramen för projektet.

Måluppfyllelsen av delmålen är ett resultat av projektets aktiviteter.  En rad olika aktiviteter krävs för att uppnå ett specifikt delmål. Det är därför viktigt att en aktivitetsplan är kopplad till respektive delmål (se steg 5).

Ett råd är att undvika för många delmål.  Om detvisar sig att det  skulle bli fler delmål bör man överväga att dela in projektet i flera projekt eller se om några delmål kan slås ihop.


4.  FÖRVÄNTADE PRESTATIONER

Dessa är mycket påtagliga resultat på kort sikt, som en direkt följd av genomförda aktiviteter.
Exempelvis: ”100 personer utbildade inom  spelprogrammering genom  UKMs stöd till ungdomar med särskilda behov” eller ”20 000 informationsbroschyrer upptryckta och distribuerade till arbetssökande ungdomar inom området X”.

Varje aktivitet i en plan leder därmed till en prestation, en kortsiktig effekt, som ett direkt resultat av en aktivitet. Prestationer är viktiga för  att kunna beräkna till exempel en detaljerad budget och upprätta en tidsplan.

© HCI Productions Oy & PDGE Oy, 2014