Drivs av Luckan
Drivs av Luckan

Välkommen till fyrk.fi som hjälper dig navigera bland stipendier och understöd. Här hittar du information om privata fonder och stiftelser, statliga och regionala understöd, samt nordiska stödformer och EU-finansiering.

På startsidan är bidragskällorna listade kronologiskt enligt ansökningstid. Du kan göra en textsökning i sökfältet, eller klicka på länken “Filter” och söka fram bidragskällor med hjälp av sökord. Här kan du också välja att lista de bidragskällor som har fortlöpande eller varierande ansökningstider, de som annars är listade efter bidragskällorna med en ett exakt datum. I sökresultaten listas endast de bidragskällor som har en ansökningstid i framtiden definierad.

Informationen i fyrk.fi uppdateras kontinuerligt av personalen i Luckan. Fr.o.m. senhösten 2013 ges alla bidragskällor möjligheten att själva uppdatera sin information i fyrk.fi.

Tipsa oss gärna om bidragskällor som inte syns i sökresultaten.

Ansökningstiderna i sökresultaten kan vara preliminära/riktgivande. Kontrollera ALLTID ansökningstiderna på bidragskällans hemsida.

Förfrågningar rörande Fyrk.fi görs till Karl Norrbom, e-post: [email protected]

Den första versionen av Fyrk.fi versionen lanserades av Luckan i Helsingfors år 2003, med finansiering från Svenska kulturfonden, som också stöder utformningen av den här nya versionen. Nya Fyrk.fi har också ingått i ett projekt som finansierades av Nylands Förbund. I projektet kartlade vi kommuners intresse i östra Nyland att använda Fyrk.fi som plattform för att informera om kommunala stipendier och understöd.


Visa alla

Välkommen till ProjektProffs - ett stödverktyg för projektaktörer. Använd ProjektProffs när du vill utveckla ditt projektkunnande och öka din konkurrenskraft vid sökandet av externa projektmedel.

Innehållet i ProjektProffs har skapats av PDGE Oy och Kreativa delaktiga Finland synliggör materialet på fyrk.fi i samarbete med Svenska kulturfonden.


Börja här

6.3 Lärande utvärdering

Ett tyvärr så vanligt sätt att arbeta med utvärdering, är att i slutet av projektet studera och bedöma om man har följt projektplanen och genomfört de planerade aktiviteterna och vad dessa har resulterat i.
 
En lärande utvärdering ska göra något ytterligare. Den ska bedöma och värdera om projektet är på rätt väg när det gäller att uppnå de resultat som krävs för att uppfylla syftet med projektet. En lärande utvärdering går inte att göra i slutet av projektet. Den ska komma in tidigt och följa hela processen i ett projekt. Lärande utvärdering är en fri översättning av termen on-going evaluation, som just visar på betydelsen av att man följer processen löpande. Men det räcker alltså inte med att bara följa processen och visa hur den utvecklas – projektets resultat och måluppfyllelse ska också ingå i en lärande utvärdering.
 
Lärandet sker genom att det som synliggörs under utvärderingen återkopplas till projektet och att en dialog förs med ansvariga och berörda om vad som kommit fram. På det sättet kan man i projektet ta ställning till hur processen utvecklas och om det finns förutsättningar att uppnå projektets mål och syfte. Om förutsättningarna bedöms dåliga, behöver orsaker analyseras och åtgärder planeras.
 
En gemensam analys mellan utvärderare och ansvariga för projektet ger förutsättningar för genomtänkta förslag om hur saker och ting kan göras annorlunda. Utvärderaren kan föreslå förändringar, men har inget ansvar för att de genomförs. I nästa steg kan sedan utvärderaren följa upp dessa förändringar och vad de leder till. Lärandet ska alltså vara ett stöd för utvecklingsarbetet här och nu, inte något som kommer efteråt. Men rollerna kan också variera under projektets olika faser.
 
Då utvärderaren är med genom hela projektet och har gemensamma analystillfällen med projektorganisationen kräver den i regel mer resurser än traditionell utvärdering som görs i slutet av ett projekt där utvärderaren själv drar alla slutsatser.

Beståndsdelar av en utvärdering


Utvärderingen kan t.ex. bestå av:
  • Dokumentstudier. Finns det t.ex. i projektplanen en logik så att de aktiviteter som planeras verkligen leder till de mål man satt upp?
  • Enkäter. Hur upplever t.ex. deltagarna projektet?
  • Intervjuer. Vilken syn har t.ex. styrgruppen på sin och andras roll i projektet? Har de en samsyn kring vad som ska uppnås? Vilken typ av frågor anser de att de ska hantera?
  • Omvärldsanalys. Vilka trender och förändringar är på gång som påverkar projektet? Vilken betydelse kan projektet ha för omvärlden?

© HCI Productions Oy & PDGE Oy, 2014