Drivs av Luckan
Drivs av Luckan

Välkommen till fyrk.fi som hjälper dig navigera bland stipendier och understöd. Här hittar du information om privata fonder och stiftelser, statliga och regionala understöd, samt nordiska stödformer och EU-finansiering.

På startsidan är bidragskällorna listade kronologiskt enligt ansökningstid. Du kan göra en textsökning i sökfältet, eller klicka på länken “Filter” och söka fram bidragskällor med hjälp av sökord. Här kan du också välja att lista de bidragskällor som har fortlöpande eller varierande ansökningstider, de som annars är listade efter bidragskällorna med en ett exakt datum. I sökresultaten listas endast de bidragskällor som har en ansökningstid i framtiden definierad.

Informationen i fyrk.fi uppdateras kontinuerligt av personalen i Luckan. Fr.o.m. senhösten 2013 ges alla bidragskällor möjligheten att själva uppdatera sin information i fyrk.fi.

Tipsa oss gärna om bidragskällor som inte syns i sökresultaten.

Ansökningstiderna i sökresultaten kan vara preliminära/riktgivande. Kontrollera ALLTID ansökningstiderna på bidragskällans hemsida.

Förfrågningar rörande Fyrk.fi görs till Karl Norrbom, e-post: [email protected]

Den första versionen av Fyrk.fi versionen lanserades av Luckan i Helsingfors år 2003, med finansiering från Svenska kulturfonden, som också stöder utformningen av den här nya versionen. Nya Fyrk.fi har också ingått i ett projekt som finansierades av Nylands Förbund. I projektet kartlade vi kommuners intresse i östra Nyland att använda Fyrk.fi som plattform för att informera om kommunala stipendier och understöd.


Visa alla

Välkommen till ProjektProffs - ett stödverktyg för projektaktörer. Använd ProjektProffs när du vill utveckla ditt projektkunnande och öka din konkurrenskraft vid sökandet av externa projektmedel.

Innehållet i ProjektProffs har skapats av PDGE Oy och Kreativa delaktiga Finland synliggör materialet på fyrk.fi i samarbete med Svenska kulturfonden.


Börja här

6.4 Att granska kritiskt

En utvärdering ska inte bara vara stödjande, utan också "störande". Den ska ifrågasätta och kritisera, men också peka framåt och synliggöra vad som kan förbättras. Ett viktigt fokus är på hållbarheten i ett projekt, dvs. vad som kan leva kvar, vidareutvecklas och bli till långsiktiga effekter. Ofta kan det vara svårt för dem som ansvarar för och arbetar med projektet att själva se det.
 
Utvärderaren kan vara från den egna organisationen så länge den inte är involverad i projektarbetet. Viktiga egenskaper för utvärderaren är att den har kompetens om utvärdering och projektarbete, att den kan se på projektet ”med andra ögon” och fritt kan framföra kritiska frågor och synpunkter utan oro för att personliga relationer ska skadas. En utvärderare ska ställa obekväma och uppfordrande frågor i stil med:
  • Finns det aktiva ägare i projektet, dvs. de som ”äger problemet” och möjligheter att lösa det? Har ägarna identifierat mottagare av projektens resultat såväl internt som externt? Har dessa mottagare en aktiv roll i projektets lärprocess så att de själva kan bedöma vad som kan leva vidare och spridas?
  • Hur kopplar projektet till tidigare eller pågående utvecklingsarbete? Finns det en kontinuitet och en samverkan i organisationen som ger långsiktighet?
  • Finns det en koppling mellan projektet och reguljär verksamhet, där lärande kan ske kontinuerligt eller är projektet något "vid sidan av"? Hur ska projektets löpande resultat och erfarenheter användas för att förändra arbetet i organisationen?
  • Går det att påvisa samhällsekonomiska värden i projektet?
 
Dessa frågor är givetvis aktuella redan i planeringen av projektet, men utvärderaren påminner om dessa avgörande perspektiv och kan ifrågasätta om arbetet i praktiken verkligen lever upp till ansökan, samt de förutsättningar som krävs för långsiktiga effekter.
 
Utvärderaren ska inte själv ge svar på dessa svåra frågor, men däremot understödja en gemensam lärprocess med deltagarna, där man tillsammans försöker hitta svaren och "lösningarna". Lärandet leder på det sättet till en kunskap som kan komma till användning i projektet och verksamheten. Kanske blir det också ett sätt att arbeta mer reflekterat och systematiskt med utvecklingsarbete.


© HCI Productions Oy & PDGE Oy, 2014