Drivs av Luckan
Drivs av Luckan

Välkommen till fyrk.fi som hjälper dig navigera bland stipendier och understöd. Här hittar du information om privata fonder och stiftelser, statliga och regionala understöd, samt nordiska stödformer och EU-finansiering.

På startsidan är bidragskällorna listade kronologiskt enligt ansökningstid. Du kan göra en textsökning i sökfältet, eller klicka på länken “Filter” och söka fram bidragskällor med hjälp av sökord. Här kan du också välja att lista de bidragskällor som har fortlöpande eller varierande ansökningstider, de som annars är listade efter bidragskällorna med en ett exakt datum. I sökresultaten listas endast de bidragskällor som har en ansökningstid i framtiden definierad.

Informationen i fyrk.fi uppdateras kontinuerligt av personalen i Luckan. Fr.o.m. senhösten 2013 ges alla bidragskällor möjligheten att själva uppdatera sin information i fyrk.fi.

Tipsa oss gärna om bidragskällor som inte syns i sökresultaten.

Ansökningstiderna i sökresultaten kan vara preliminära/riktgivande. Kontrollera ALLTID ansökningstiderna på bidragskällans hemsida.

Förfrågningar rörande Fyrk.fi görs till Karl Norrbom, e-post: [email protected]

Den första versionen av Fyrk.fi versionen lanserades av Luckan i Helsingfors år 2003, med finansiering från Svenska kulturfonden, som också stöder utformningen av den här nya versionen. Nya Fyrk.fi har också ingått i ett projekt som finansierades av Nylands Förbund. I projektet kartlade vi kommuners intresse i östra Nyland att använda Fyrk.fi som plattform för att informera om kommunala stipendier och understöd.


Visa alla

Välkommen till ProjektProffs - ett stödverktyg för projektaktörer. Använd ProjektProffs när du vill utveckla ditt projektkunnande och öka din konkurrenskraft vid sökandet av externa projektmedel.

Innehållet i ProjektProffs har skapats av PDGE Oy och Kreativa delaktiga Finland synliggör materialet på fyrk.fi i samarbete med Svenska kulturfonden.


Börja här

6.6 Vad bör utvärderingsplan innehålla?

Lärande utvärdering är en stor uppgift som ska genomföras med begränsade resurser. Det är därför viktigt att först tydliggöra vad som är nytt med projektet och hur sambandet ser ut mellan aktiviteter, resultat- och effektmål, t.ex. med hjälp av ett projektstyrningsverktyg. Därefter gäller det att avgränsa frågeställningarna för utvärderingen, att välja målgrupper medvetet samt att hitta effektiva former för återföringen och det gemensamma lärandet.

Det är viktigt att planera en utvärdering noga och att diskutera upplägget med de berörda. Man måste alltså först avgöra vilka som är berörda. Det är en förutsättning för att få ett engagemang och för att skapa tid för återföring och ett gemensamt lärande. När utvärderaren är på plats bör en förnyad genomgång och konkretisering av utvärderingsplanen göras.

Formerna för återföringen och det gemensamma lärandet kan variera. Det kan ske genom korta och löpande återkopplingar till projektledning och styrgrupp. En möjlighet är att utvärderaren adjungeras till styrgruppsmötena.
Mer organiserade lärtillfällen kan ske i form av analysseminarier eller lärseminarier. Då presenteras resultat som tagits fram av utvärderaren och de tolkas gemensamt av deltagare, projektledning, styrgruppsrepresentanter, samordnare m.fl. Resultatet av analysen sammanfattas i en rapport som snabbt tas fram och återförs till deltagarna från analysseminariet. I den ska det även ingå förslag på hur projektet kan förbättras.

Oavsett vilken form av kvalitativ metod vi väljer så måste ett antal frågor formuleras. Genom frågorna ska man försöka ta reda på om det finns någon koppling mellan en informationsinsats och eventuellt förändrade värderingar, attityder eller beteenden hos målgruppen. Frågan ska ha någon koppling till målet med informationsinsatsen, eftersom målet uttrycker vad projektet vill förmedla eller uppnå.

Att få informationsrika svar


För att få många informationsrika svar är det viktigt att:
• Vi vet vad vi vill ta reda på innan vi gör utvärderingen.
• Bara fråga efter det nödvändigaste.
• Bara ställa en fråga i taget.
• Undvika ja/nej-frågor.
• Ställa vad/hur-frågor.
• Konkretisera frågorna utifrån innehållet i aktiviteten/projektet.
• Tänka på att ordningen på frågorna kan ha konsekvenser för svaren.

Att veta om mål


Mål för projektet:
Att öka kunskapen om rättvis handel och få fler att köpa rättvisemärkta produkter.

Indikatorer:
• Deltagarna har enligt dem själva lärt sig något de inte visste tidigare (ökad kunskap).
• Deltagarna efterfrågar mer information i ämnet (ökad kunskap).
• Deltagarna har ändrat något i sitt beteende, t ex börjat köpa rättvisemärkt kaffe (väckt engagemang).
• Deltagarna har berättat om rättvis handel för kollegor, familj och vänner (väckt engagemang).

Frågor:
• Har du lärt dig något nytt? I så fall vad?
• Kommer du att söka mer information om något som berördes under aktiviteten? I så fall om vad?
• Har du förändrat något i ditt beteende till följd av den information du fick under aktiviteten? I så fall på vilket sätt?
• Har du diskuterat något ur aktivitetens innehåll med någon i din omvärld? Vad då?

Frågor att ställa sig i en utvärderingsplan


Några grundläggande frågor att ställa sig i en utvärderingsplan är:

• Varför ska utvärderingen göras? Ska den kontrollera att målen uppfylls, stimulera utveckling av verksamheten, eller utveckla mer vetenskaplig kunskap?
• Vad ska utvärderas? Vilka kunskaper söks? Vilka bedömningskriterier ska användas?
• Hur ska utvärderingen genomföras? Vad görs internt respektive externt? Hur ser kopplingen mellan uppföljning och utvärdering ut? Vilka metoder ska användas?
• Hur ska utvärderingen användas? Hur och när sker återföring och till vem? Hur kan utvärderingen användas för spridning av projektets resultat och erfarenheter?

© HCI Productions Oy & PDGE Oy, 2014